Jag känner egentligen inte för att blogga för tillfället men jag gör det ändå. För jag är ologisk. Så det så.
Jag tror jag börjar bli sjuk och det är åt helvete så jag tänker förneka det. Det kan väl egentligen inte bli annat när man stannar hemma med en sjuk treåring som praktiskt taget hostar ner i halsen på dig. (Det där lät sjukt äckligt.)Men jag pallrade mig iaf iväg ut i den iskalla vinterdagen för att träna på friskis och det var varken jobbigare eller lättare än vad det brukar så än har inte kroppen blivit riktigt påverkad. Men det är nog bäst att dricka lite te. Det hjälper alltid.
Jag har ett sådant delat självförtroende. Ibland kan jag titta på mig själv och bli glad för jag tycker om det jag ser. Jag tycker om mig själv. Jag tycker att jag blivit lite mer fit sen jag började med friskis. Bara minuter senare kan jag titta på mig själv och bara bli irriterad och ledsen. Här släpar jag mig iväg två-tre gånger i veckan för att träna och så märks det inte? Allt jobb för ingenting?
Jag undra vilken av dessa två sidor som ljuger för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar