Det hela började med att jag fick lite småont i magen i måndags. På kvällen så spydde CJ vilket gjorde mig livrädd. Och jag försökte intala mig att "om man är lite äldre så spyr man inte, då blir det bara magont." Jo tjenna. Magont hade jag ordentligt med på tisdagen. Alla tre barnen var hemma på grund av just magsjuka även om de alla var väldigt pigga. Hanna var på sitt speciella "låt oss springa omkring"-humör och det var nåt som jag inte uppskattade i stunden eftersom jag var på gränsen till att spy hela tiden. När Nina sen kom hem dynade jag i säng där jag sov i tre timmar i sträck. Det var ljust när jag somnade, men mörkt när jag vaknade. Och nästan så fort jag slog upp mina ögon var det dags att bosätta sig på toaletten ett tag. Det var första gången jag var magsjuk på det sättet på sex år. Jag hade verkligen glömt bort hur hemskt det är. Resten av kvällen spenderades med otroliga magsmärtor i sängen. CJ och Harald kom in med blåbärssoppa till mig och var allmänt gulliga. Och så kom Thomas och Hanna också. Sedan slocknade jag totalt.
Idag kan jag glatt meddela att jag mår bättre, dock inte helt bra. Jag mår fortfarande lite illa, har lite ont i magen, och är fortfarande ganska matt.
Jag väcktes av att det knackade på dörren och där stod Nina med nyponsoppa och en jättefin blomma hon hade gjort till mig. Kunde jag ens ha hamnat i en bättre familj?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar