“Life is very hard. The only people who really live are those who are harder than life itself.”

Jo det är mycket nu. Går med ständig spänningshuvudvärk, är ytterst slut och är nära till tårar ganska ofta. Welcome to grad school. Och jag bara fortsätter att ta på mig arbete så det är ju smart. Men jag börjar trots allt se ljuset i slutet av tunneln. Jag har bestämt att jag ska skicka in min PhD ansökan innan Thanksgiving så att jag faktiskt kan få njuta av den helgen. Detta innebär att min ångestnivå kommer sjunka till ungefär hälften av den nuvarande nivån om cirkus tre veckor. Fram tills dess: helvete

Jag höll min första lektion igår. Jag tror det gick bra, jag kände mig säker, studenterna verkade intresserade och de svarade till och med på mina frågor. Det enda som gjorde mig nervös var att precis innan jag skulle börja så kom Dr. Johnson (proffesorn jag TAar för) in och sa att han skulle sitta längst bak i klassrummet. Jag visste inte ens om att han skulle vara där! Men när jag var klar var han försvunnen så jag vet inte hur mycket han såg. Förhoppningsvis kan man kanske få lite feedback från honom!

Från och med nästa vecka kommer jag vara involverad i cirkus fem projekt samtidig.
- Min thesis. Även om den praktiskt taget är klar och Evan gör det mesta.
- Arias studie där jag är "confederate" vilket betyder att jag är en fake deltagare.
- Min egen studie i Kassins lab där vi undersöker hur ett erkännande påverkar ett alibi vittnes besulut att korroborera ett alibi.
- En studie angående plea deals där jag ska intervjua massa ungdomsbrottslningar.
- En studie som redan är gjord där jag ska hjälpa till att göra analysen och skriva upp den och få författarskap. Yey!

Detta plus att jag har tre kurser, min ansökan och mitt TA-jobb. Många bollar i luften någon?

Ge mig helg och sömn och godis!

“Man is sometimes extraordinarily, passionately, in love with suffering...”

Det blir så ibland att man är för upptagen för att uppdatera bloggen. Sådant som jag sen ångrar att jag inte tagit mig tid att göra för jag älskar att titta tillbaka och se vad jag gjorde. Så vad har jag gjort? Varit himla upptagen. Det är många projekt på gång, mycket läxor till en viss kurs, och massa rättande av uppsatser. Men ibland sitter man i telefonköer för att fixa födelsedagspresenter till pojkvännen och då kan man ju passa på.

Den senaste tiden har varit stressig. Men egentligen inte så mycket på grund av att det är mycket att göra. Snarare av dumma tankar som ger ångest och sånt. Speciellt relaterat till min PhD-ansökan. Och mat. Suck.

Men stress betyder ibland att det är massa roliga saker på gång. Till exempel så har jag precis börjat en ny studie som jag är ensam experimentledare för. Och så ska jag få hålla i en föreläsning på tisdag vilket ska bli helt otroligt kul och helt otroligt läskigt.

Och nästa helg är det Halloween och då är det födelsedagsfirande som gäller! Om bara man kan få komma fram i den här telefonkön!