“Bees do have a smell, you know, and if they don't they should, for their feet are dusted with spices from a million flowers.”

Sommaren har varit på lite besök den senaste tiden och idag passade vi på att fira det genom lite grillpremiär. Doften av grillat är en av de där dofterna som jag önskar man kunde dokumentera på något sätt, ta ett kort på och ha i fickan. Så himla mysigt!

Och sen så verkar det att varje gång jag skriver i bloggen att jag vill ha ett jobb blir jag kallad till intervju. Vilket är himla fint. Men jag tänker inte ta ut något i förväg den här gången eftersom det inte gick vägen sist. Men jag vill verkligen, verkligen, verkligen ha det här jobbet! På onsdag får jag veta.

I morgon bär det av till Stockholm, dels för kurs i MI och dels för lite jobb hos Liljeqvistarna. Vi ses om ett tag, Gotland!

“Boredom can be a lethal thing on a small island.”

Dagens citat känns ytterst passande. Efter så många veckor med inget jobb, inget syfte, inget att göra, håller jag på att bli alldeles skogstokig. Jag var på ett uppföljningsbesök på gyn idag och det var det stora höjdpunkten på min dag. 300 kr och lite misshandel, nålstick och ultraljud, gick jag därifrån med ingenting, ingen ny information. Bra där, sjukvården. Eller min konstiga kropp och hälsa.

Skulle jag kunna få ett jobb nu, tack?

“Be happy with who you are and what you do, and you can do anything you want.”

JAG KOM FRICKIN IN! Jag kom in på John Jay! Efter tre år av drömmar, förberedelser, pluggande, sparande och så vidare så kom jag äntligen in. Nu ska jag flytta till New York på riktigt. Och få plugga riktigt, nischad rättspsykologi. Yeeees!

Ett av de bästa mailen jag någonsin fått.

Jag tror mitt hjärta aldrig bankat så mycket som när jag satt och höll mamma i handen innan jag tryckte på länken som tog fram mitt antagningsbesked. Sen skrek jag så högt att Neo blev helt livrädd och började springa runt och skälla. Party in the Hellgren house. Sen blev det kakbak, dels för det var planerat sen innan och dels för att fira. Helt sjukligt goda hallonrutor, mums!

Det är som Jenny sa, uppförsbacken har börjat bli en nedförsbacke. Vägen har i alla fall börjat plana ut sig. John Jay, here I come!

“The biggest human temptation is to settle for too little.”

Av någon anledning publicerades inte följande inlägg så här kommer några sena påskfunderingar:

Idag var det påsk-kalas ute i Bro med släkten och vi spenderade dagen med att göra det vi gör bäst: äta. Inte helt fel, även om det oftas slutar i magknip. Det blev också en del filosoferande med bästaste Tilde som gjorde att jag fick lite perspektiv på livet.

Ibland känns det som det skulle vara så skönt om man var en av de där personerna som är nöjda med så lite. De där som är i min ålder fortfarande bor kvar på Gotland, har kille/tjej, hus och barn, och är helt och totalt nöjda med det. För mig låter det här hemskt och rent ut sagt tragiskt. För jag vill ha ut så mycket mer av livet. Visst är det så att jag en dag också vill sitta där med hus, man och barn, men det är så långt in i framtiden för mig. Först vill jag leva. Uppleva. Men det är en jobbigare väg än att bara vara nöjd med det lilla. En väg som har lett mig iväg till New York. En väg som kommer skapa enorma skulder för resten av mitt liv. En väg som med stor säkerhet kommer bidra med mycket ångest både angående ekonomi och skola. Men det är det jag valt och det jag känner är rätt för mig. Ibland känns det bara som det skulle vara skönt att vara nöjd med det lilla.

"There is nothing better than a friend, unless it is a friend with chocolate."

Och äntligen fick jag träffa mina favoriter igen! Det blev en himla fin helg i Vallentuna med Jenny och Josefin (och Jensapensa). Det blev glada kvällar, sömniga mornar och slappa dagar. Vi bakade ljuvliga lussebullar, åt en himla massa chips och hängde mycket på balkongen i solen. Jag längtar tills sommaren då vi kan göra det lite oftare!

 

Jag passade även på att hälsa på i Djursholm och Sindrevägen. Samtidigt som det kändes som en väldigt lång tid sen jag var där sist, var det som jag aldrig åkt därifrån. Barnen behövde inte ens en uppvärmningstid och Saga slängde sig i min famn så fort hon fick syn på mig. Det var också himla mysigt!

Nu hoppas jag bara nåt kan hända hör hemma med. Som besked om jobb och studier till exempel. Please?