Nu har jag precis beställt mina första julklappar! Jag tycker det är lite trist att beställa över internet istället för att gå och handla det själv men vad gör man när affärerna inte har några bra presenter?
Idag har jag haft en jättemysig dag. Jag har inte lämnat huset någon gång. Hanna och Harald fick vara hemma och sen kom Nina hem runt halv elva så fick jag vara ledig till tre. Solen har lyst in igenom mitt fönster och snön ligger fortfarande tjock på marken. Underbart.
Jag ska fortsätta skriva på min otroligt cheesy, absurda, konstiga och menlösa story nu. Jag älskar det.
tisdag 30 november 2010
måndag 29 november 2010
I am part of all I have read
Dagens mest random uttalande kommer från Carl-Johan. "Tänk om, istället för jultomten, så kommer det en späckhuggare!" Crazy unge den där.
Det var mysigt att komma tillbaka lite i rutinerna igen. Det var mysigt att sitta och äta pepparkakor och spela UNO med C-J medan Nina och Hanna satt bredvid. Såndär allmän vanlighet som bara blir som ett lugn inom mig. Jag gillart.
Nu blir de ännu mer julmust och lussebullar! En positiv aspekt av att handla till en person är att det alltid blir lite över. Det är i och för sig även den negativa aspekten med vi skola icke tala om negativa saker just nu. Bring on the julkänsla!
Det var mysigt att komma tillbaka lite i rutinerna igen. Det var mysigt att sitta och äta pepparkakor och spela UNO med C-J medan Nina och Hanna satt bredvid. Såndär allmän vanlighet som bara blir som ett lugn inom mig. Jag gillart.
Nu blir de ännu mer julmust och lussebullar! En positiv aspekt av att handla till en person är att det alltid blir lite över. Det är i och för sig även den negativa aspekten med vi skola icke tala om negativa saker just nu. Bring on the julkänsla!
söndag 28 november 2010
Första advent 2010
lördag 27 november 2010
"Don’t count every hour in the day, make every hour in the day count.”
Här sitter jag med Stella och ser på tv.
Idag spenderade jag onödigt mycket mer pengar på julpynt och kom hem med tunga kassar. Imorgon ska det pyntas loss och sen blir det lussebullar och julmust! MYS!
I eftermiddag har jag tagit hand om de galna små liven sen halv tre. Efter mycket om och men så kom de faktiskt i säng. C-J somnade med min arm tryckt emot sig, den lille sötungen.
fredag 26 november 2010
"All you need is love. But a little chocolate now and then doesn't hurt."
En rubrik som skulle passa ett inlägg om mitt letande efter den perfekta chokladen men detta är inte ett sådant inlägg. Men jag har precis tryckt i mig en chokladkaka, det är i alla fall något.
Det är förresten ännu en positiv sak med att flyga till Köpenhamn för att se Ben Folds. Starbucks på Arlanda! Den resan kommer bli så fantastisk på alla sätt.
Fi fan vad jag älskar Skavlan. Det är alltid åtiminstone en gäst man gillar, oftast fler. Och konceptet med att gästerna sitter kvar och hjälper till med intervjun är så härlig. Och Skavlan själv har något speciellt som verkar få de mest tillslutna gäster att öppna upp sig. I kvällens program blev jag helt hänförd över intervjun med Nando Parrado, en av de överlevande från flygkraschen i Anderna. Ni vet när de började äta upp deras döda kompisar. En ytterst inspirerande intervju.
Och jag älskar Robbie Williams.
Och nu får vi hoppas på att Olle och Linnea sitter säkert i Idol. Resten av packet kan få ta och åka hem.
Det är förresten ännu en positiv sak med att flyga till Köpenhamn för att se Ben Folds. Starbucks på Arlanda! Den resan kommer bli så fantastisk på alla sätt.
Fi fan vad jag älskar Skavlan. Det är alltid åtiminstone en gäst man gillar, oftast fler. Och konceptet med att gästerna sitter kvar och hjälper till med intervjun är så härlig. Och Skavlan själv har något speciellt som verkar få de mest tillslutna gäster att öppna upp sig. I kvällens program blev jag helt hänförd över intervjun med Nando Parrado, en av de överlevande från flygkraschen i Anderna. Ni vet när de började äta upp deras döda kompisar. En ytterst inspirerande intervju.
Och jag älskar Robbie Williams.
Och nu får vi hoppas på att Olle och Linnea sitter säkert i Idol. Resten av packet kan få ta och åka hem.
torsdag 25 november 2010
“The future lies before you, like paths of pure white snow. Be careful how you tread it, for every step will show.”
It's a-snowing in Djursholm :)

Och därför måste man ta sig ut på gatorna.
Eftersom hela dagen har varit ytterst julig så var jag tvungen att julpyssla lite. Här är resultatet.

Jag är väldigt nöjd, speciellt med min lilla stjärngosse.
Imorgon blir det fredagsmys så det heter duga! Jag har aldrig ätit pizza så ofta som jag gör här, helt otroligt.
PEACE OUT
Och därför måste man ta sig ut på gatorna.
Eftersom hela dagen har varit ytterst julig så var jag tvungen att julpyssla lite. Här är resultatet.
Jag är väldigt nöjd, speciellt med min lilla stjärngosse.
Imorgon blir det fredagsmys så det heter duga! Jag har aldrig ätit pizza så ofta som jag gör här, helt otroligt.
PEACE OUT
onsdag 24 november 2010
En månad till jul!
Idag fick jag återigen uppleva glädjen av internet. I Lördag försvann internet för att familjen skulle byta modem och det var inte förrän idag som det kom tillbaka. Jag känner mig så handikappad utan internet att det nästan blir lite patetiskt. Å andra sida blir jag lite handikappad när jag har internet också för då kan jag inte slita mig ifrån datorn. Aldrig ska man vara nöjd.
Idag har jag funderat över julklappar. Det är inte så lätt som man kan tro. Men det är iaf ett tecken på att det väldigt, väldigt snart är jul.
Imorgon blir jag antagligen hemma med Harald vilket gör mig lite frustrerad för jag behöver iväg och köpa lite julklappar. Men vad gör man. Nina och Tomas åker till Canne imorgon så jag och barnens mormor har ansvaret för dem i helgen. Jag vill mest bara vara ledig men det funkar inte så bra om man har ett jobb.
Idag har jag funderat över julklappar. Det är inte så lätt som man kan tro. Men det är iaf ett tecken på att det väldigt, väldigt snart är jul.
Imorgon blir jag antagligen hemma med Harald vilket gör mig lite frustrerad för jag behöver iväg och köpa lite julklappar. Men vad gör man. Nina och Tomas åker till Canne imorgon så jag och barnens mormor har ansvaret för dem i helgen. Jag vill mest bara vara ledig men det funkar inte så bra om man har ett jobb.
fredag 19 november 2010
"May you have warm words on a cold evening, a full moon on a dark night and a smooth road all the way to your door.”
An irish blessing, tydligen. Jag tyckte den var lite mys.
Här sitter jag i mitt rum och fryser och vad passar bättre då än att linda min mjuka, varma, fina, underbara Gryffindorhalsduk runt halsen. MYS

Jag älskar att få stora, mjuka paket från gotland. Inte för att jag har fått det förut men... ändå.
Hela veckans små doser av sömnlöshet (en ganska stor dos från i onsdags) har nu samlats på hög och jag ser fram emot sovmorgon som aldrig förr. Jag och mina öronproppar är redo.
Här sitter jag i mitt rum och fryser och vad passar bättre då än att linda min mjuka, varma, fina, underbara Gryffindorhalsduk runt halsen. MYS
Jag älskar att få stora, mjuka paket från gotland. Inte för att jag har fått det förut men... ändå.
Hela veckans små doser av sömnlöshet (en ganska stor dos från i onsdags) har nu samlats på hög och jag ser fram emot sovmorgon som aldrig förr. Jag och mina öronproppar är redo.
Etiketter:
Gryffindorhalsduk,
Harry Potter,
sovmorgon
torsdag 18 november 2010
Bipolar day
Ja, idag har jag kännt mig ytterst bipolär. Jag kommer ihåg att det sista jag tänkte på innan jag somnade igår var att jag var så lycklig, så glad. Sen vaknar jag upp och är deppig som tusan. Efter att ha vaknat till blir jag återigen glad men sen kommer deppigheten och slår mig hårt i magen. Och jag förstår inte varför. Jag har ingenting att vara deppig över. Jag antar att det är att så mycket härliga, bra saker har hänt de senaste dagarna. Ben Folds, Harry Potter, umgås med Joakim. Och sen idag var det den dagen då jag måste inse att Ben Folds inte är förrän i mars och att Harry Potter och Joakim var igår. Så vad händer nu? Deppighet.
Det är ju åt helvete att en sådan mysig kväll ska göra mig så deppig bara för att den tar slut.
Det är ju åt helvete att en sådan mysig kväll ska göra mig så deppig bara för att den tar slut.
"Books open your mind, broaden your mind, and strengthen you as nothing else can”
Igår spenderade jag hela dagen med lilla Hanna som var sjuk. Inte för att det märktes så mycket, den ungen har otroligt mycket energi.

Och på kvällen gav jag mig in mot staden för att gå på bio med denna man

Och inte vilken bio som helst, det var Harry Potter! Nu följer en lång rant om filmen så ni som inte vill bli spoilede, stop reading now!
Jag blev väldigt uppeppad innan filmen av att jag och Jocke satt och diskuterade alla böcker sådär nördigt som jag älskar. Sen, eftersom det var premiär, så var personalen utklädd (Till Harry och Voldemort) och även om det kanske inte var de snyggaste kostymerna man sett så gav det extra krydda till upplevelsen. Sen så var det en liten tävling innan filmen började (man skulle svara på vad Harrys uggla heter) och sen blev alla väldigt taggade och jag och Jocke satt och skrek och klappade along with alla andra. Jag var så jävla peppad och filmen var så jävla bra. Visst, boken är bättre men så är det alltid, det kan man inte komma ifrån. Men filmen var så jävla bra för sig själv så jag är übernöjd ändå. Jag älskade the seven potters, helt otroligt roligt, och Georges "holy"skämt. (Jag älsade allt Fred och George gjorde i den här filmen, precis som i alla de andra filmerna.) Jag blev upprörd över att Lilys brev inte var med men jag älskade bråket mellan Ron och Harry. Och innan när de var på Ministeriet. Ron är ju för jävla underbar. Och Lunas pappa var så klockren och scenen när Hermione berättar sagan om de tre bröderna var så otroligt mysig och bra. Och Dobby, fantastiske lille Dobby. När han höll sitt korta lilla tal till Bellatrix om att han inte hade någon härskare och om hur han alltid kommer hjälpa Harry Potter och så började hela publiken applådera, även jag. Det var så jävla bra. Det enda negativa jag känner nu är att jag fan inte orkar vänta i åtta månader på nästa film. Jag ser fram emot Dumbledores historia, inbrottet på Gringotts, Skogen Snapes minnen och så klart the battle of Hogwarts. Och mot all förmodan är jag väldigt förväntansfull inför epilogscenen.
Ja, här är min lilla ran slut. Jag tror inte den gav något till någon. Men jag fick skriva av mig iaf. Jag hade så svårt att sova igråkväll för att jag fortfarande var så uppspeedad efter filmen. Och i morse när jag vaknade kände jag mig allmänt deppig för att jag sett den och att allt snart är slut. Men nu är jag tillbaka i det peppade stadiet. jag ska bara försöka undvika att lyssna på de sorgligaste wrock låtarna för då bryter jag nog ihop. Det får inte ta slut!
Nu får det bli Glee.
Och på kvällen gav jag mig in mot staden för att gå på bio med denna man
Och inte vilken bio som helst, det var Harry Potter! Nu följer en lång rant om filmen så ni som inte vill bli spoilede, stop reading now!
Jag blev väldigt uppeppad innan filmen av att jag och Jocke satt och diskuterade alla böcker sådär nördigt som jag älskar. Sen, eftersom det var premiär, så var personalen utklädd (Till Harry och Voldemort) och även om det kanske inte var de snyggaste kostymerna man sett så gav det extra krydda till upplevelsen. Sen så var det en liten tävling innan filmen började (man skulle svara på vad Harrys uggla heter) och sen blev alla väldigt taggade och jag och Jocke satt och skrek och klappade along with alla andra. Jag var så jävla peppad och filmen var så jävla bra. Visst, boken är bättre men så är det alltid, det kan man inte komma ifrån. Men filmen var så jävla bra för sig själv så jag är übernöjd ändå. Jag älskade the seven potters, helt otroligt roligt, och Georges "holy"skämt. (Jag älsade allt Fred och George gjorde i den här filmen, precis som i alla de andra filmerna.) Jag blev upprörd över att Lilys brev inte var med men jag älskade bråket mellan Ron och Harry. Och innan när de var på Ministeriet. Ron är ju för jävla underbar. Och Lunas pappa var så klockren och scenen när Hermione berättar sagan om de tre bröderna var så otroligt mysig och bra. Och Dobby, fantastiske lille Dobby. När han höll sitt korta lilla tal till Bellatrix om att han inte hade någon härskare och om hur han alltid kommer hjälpa Harry Potter och så började hela publiken applådera, även jag. Det var så jävla bra. Det enda negativa jag känner nu är att jag fan inte orkar vänta i åtta månader på nästa film. Jag ser fram emot Dumbledores historia, inbrottet på Gringotts, Skogen Snapes minnen och så klart the battle of Hogwarts. Och mot all förmodan är jag väldigt förväntansfull inför epilogscenen.
Ja, här är min lilla ran slut. Jag tror inte den gav något till någon. Men jag fick skriva av mig iaf. Jag hade så svårt att sova igråkväll för att jag fortfarande var så uppspeedad efter filmen. Och i morse när jag vaknade kände jag mig allmänt deppig för att jag sett den och att allt snart är slut. Men nu är jag tillbaka i det peppade stadiet. jag ska bara försöka undvika att lyssna på de sorgligaste wrock låtarna för då bryter jag nog ihop. Det får inte ta slut!
Nu får det bli Glee.
Etiketter:
Glee,
Harry Potter
tisdag 16 november 2010
"This suspense is terrible. I hope it will last.”
- Oscar Wilde. Det låter ju nästan som en liten låttext tycker jag.
Anyways, vidare till anledningen till min egen suspense. Det blir faktiskt av med Ben Folds. Efter jag har skrivit det här inlägget ska jag faktiskt gå och beställa biljetten! Helt jävla otroligt. Jag har inte kunnat sova klokt sen jag fick reda på att Mr Folds skulle komma till Köpenhamn och nu när jag vet att jag också kommer att vara där så undrar jag hur jag kommer överleva utan sömn till den första mars.
En sak som också är bra med hela Ben Folds/Köpenhamn resan är att inte bara Jenny följer med, utan också min älskade mor. Precis som in the old days. MYS.
Och nu, det ni alla har väntat på så länge, mer choklad! Idag blir det tre choklader, dock har jag bara druckit en av dem idag. Men jag har varit lat och inte lagt upp de andra ännu så de får vara med idag också.
Först:

Den här kommer från Café Nuño på Drottninggatan. Och jag kommer faktiskt inte ihåg hur den smakade. Bara att jag inte var nöjd. Och då tänker ni säkert, men vad i helvitta, varför lägger du upp den här chokladen om du inte kommer ihåg hur den smakar och inte kan betygsätta den?! Jo, svarar jag då, jag tänker såhär; Om någon mot all förmodan skulle använda sig av min abetygsättningar på choklader för att hitta en riktigt god choklad vill jag inte att denna någon ska gå till Café Nuño och tro att deras choklad är tillfredställande. Så det så.
Next!

Denna kommer från Vetekatten på Gamla Brogatan. Och jag vill verkligen tycka om den. Verkligen. För det var så mysigt och det kändes så lyxigt att kunna välja mellan mörk, ljus och blandad choklad. Men om sanningen ska fram så var jag icke nöjd. Den var inte särskilt god. Först i slutet när man hade rört som en galning och börjat vänja sig vid smaken tyckte jag man kunde uppskatta den.
Betyg: 3/5 för den får lite plus för att allt var så mys.
Och så till sist den jag drack idag:

Från Café Nils på Drottninggatan. Och den var faktiskt ganska så god. Jag vet inte om det var för att det var riktigt förbannat kallt ute och det var väldigt mysigt att sitta med en varm chokladmugg i händerna. Jag fick dock ingen grädde vilket tog bort lyxkänslan. Och i slutet blev det lite för starkt. Men annars var det en riktigt god, riktigt varm choklad. Så betyget får bli 4/5.
Efter att jag hade druckit min varma choklad så gick jag och klippte mig på Rufs&Kalufs. Det var en väldigt mysig lite frisersalong och min frisör var väldigt trevlig. Och när jag satt där och blev klippt så kommer självaste Markoolio in. Det var coolt. Jag älskar Markoolio.
I alla fall, såhär såg jag ut innan jag klippte mig, i kylan med min choklad:

Och såhär såg jag ut efter, hemma i mitt rum:

Joho du, så kan det gå!
Jag ska se Ben Folds, aaaaaaaaaaahhhhhhhhh!!!!
Anyways, vidare till anledningen till min egen suspense. Det blir faktiskt av med Ben Folds. Efter jag har skrivit det här inlägget ska jag faktiskt gå och beställa biljetten! Helt jävla otroligt. Jag har inte kunnat sova klokt sen jag fick reda på att Mr Folds skulle komma till Köpenhamn och nu när jag vet att jag också kommer att vara där så undrar jag hur jag kommer överleva utan sömn till den första mars.
En sak som också är bra med hela Ben Folds/Köpenhamn resan är att inte bara Jenny följer med, utan också min älskade mor. Precis som in the old days. MYS.
Och nu, det ni alla har väntat på så länge, mer choklad! Idag blir det tre choklader, dock har jag bara druckit en av dem idag. Men jag har varit lat och inte lagt upp de andra ännu så de får vara med idag också.
Först:
Den här kommer från Café Nuño på Drottninggatan. Och jag kommer faktiskt inte ihåg hur den smakade. Bara att jag inte var nöjd. Och då tänker ni säkert, men vad i helvitta, varför lägger du upp den här chokladen om du inte kommer ihåg hur den smakar och inte kan betygsätta den?! Jo, svarar jag då, jag tänker såhär; Om någon mot all förmodan skulle använda sig av min abetygsättningar på choklader för att hitta en riktigt god choklad vill jag inte att denna någon ska gå till Café Nuño och tro att deras choklad är tillfredställande. Så det så.
Next!
Denna kommer från Vetekatten på Gamla Brogatan. Och jag vill verkligen tycka om den. Verkligen. För det var så mysigt och det kändes så lyxigt att kunna välja mellan mörk, ljus och blandad choklad. Men om sanningen ska fram så var jag icke nöjd. Den var inte särskilt god. Först i slutet när man hade rört som en galning och börjat vänja sig vid smaken tyckte jag man kunde uppskatta den.
Betyg: 3/5 för den får lite plus för att allt var så mys.
Och så till sist den jag drack idag:
Från Café Nils på Drottninggatan. Och den var faktiskt ganska så god. Jag vet inte om det var för att det var riktigt förbannat kallt ute och det var väldigt mysigt att sitta med en varm chokladmugg i händerna. Jag fick dock ingen grädde vilket tog bort lyxkänslan. Och i slutet blev det lite för starkt. Men annars var det en riktigt god, riktigt varm choklad. Så betyget får bli 4/5.
Efter att jag hade druckit min varma choklad så gick jag och klippte mig på Rufs&Kalufs. Det var en väldigt mysig lite frisersalong och min frisör var väldigt trevlig. Och när jag satt där och blev klippt så kommer självaste Markoolio in. Det var coolt. Jag älskar Markoolio.
I alla fall, såhär såg jag ut innan jag klippte mig, i kylan med min choklad:
Och såhär såg jag ut efter, hemma i mitt rum:
Joho du, så kan det gå!
Jag ska se Ben Folds, aaaaaaaaaaahhhhhhhhh!!!!
Etiketter:
Ben Folds,
choklad,
Markoolio,
RufsochKalufs
söndag 14 november 2010
One down and 3,6 to go
Jag är sjukligt trött och borde därför inte sitta här och skriva istället för att ligga i min mjuka, härliga säng.
Förmiddagen har spenderats med barnen och Nina på Täby centrum och sen på Nickis. Man kopplar på alla sinnen för att ha koll på de där tre härliga galningarna och sen är det svårt att stänga av. Jag blir stirrig.
Eftermiddagen spenderades på youtube där jag har lyssnat på massor av Ben Folds låtar som jag inte har hört på förut. Det är egentligen rätt konstigt att det fortfarande finns låtar som jag inte har hört av den mannen. Efter att ha dyrkat honom så länge tycker man att jag borde ha hört allt, men icke. Det är ändå rätt härligt för då kan jag upptäcka nya pärlor varje dag. Men nu när det faktiskt verkar bli av att jag ska få se honom (AHHHHHH) så vill jag inte stå där och inte känna igen låtarna han spelar!

Jag kommer dö av lycka när jag får se honom.
Förmiddagen har spenderats med barnen och Nina på Täby centrum och sen på Nickis. Man kopplar på alla sinnen för att ha koll på de där tre härliga galningarna och sen är det svårt att stänga av. Jag blir stirrig.
Eftermiddagen spenderades på youtube där jag har lyssnat på massor av Ben Folds låtar som jag inte har hört på förut. Det är egentligen rätt konstigt att det fortfarande finns låtar som jag inte har hört av den mannen. Efter att ha dyrkat honom så länge tycker man att jag borde ha hört allt, men icke. Det är ändå rätt härligt för då kan jag upptäcka nya pärlor varje dag. Men nu när det faktiskt verkar bli av att jag ska få se honom (AHHHHHH) så vill jag inte stå där och inte känna igen låtarna han spelar!

Jag kommer dö av lycka när jag får se honom.
Etiketter:
Ben Folds,
Nickis,
Täby centrum
fredag 12 november 2010
Hallelujah
Min älskade dator har äntligen återvänt till mig! Lille Milton ( ja, min dator har ett namn) bestämde sig för att stanna på gotland lite längre än vad jag gjorde. Jag förstår honom.
Att vara utan dator och internet så länge som jag har varit nu har gjort mig smått galen. Att kolla igenom all mail, alla bloggar, facebook och allt annat roligt gör mig konstigt nog helt stressad.
Anyways, lite om min gotlandsresa:
Jag gick på bio hela två gånger under min fem dagar långa resa. Båda gångerna gick jag med dessa lovely ladies

Vi såg "Himlen är oskyldigt blå" och "Due Date", ingen av dem var speciellt bra men det var mysigt sällskap iaf.
Resten av min lilla semester spenderades med min älskade mami. Hon, jag och lillebror Fredrik bakade tårta, helt utan anledning.

Och ja, den blev förbannat god.
Det var ytterst mysigt att vara hemma ett tag, men den där mysigheten gjorde det lite jobbigare att lämna min lilla ö. Men jag skall icke misströsta, snart är det jul!
Såg förövrigt "Avatar" när jag var hemma och jag måste ju säga att jag inte förstår hypen. Att det sen står "Världens genom tidernas största film!" på fodralet gör det ju inte bättre. Den var väl kanske inte äckligt dålig men den var oerhört tråkig. Och otroooligt oorginell. Nej en oscar för bästa film förtjänade den absolut inte.
Jag har knarkat Ben Folds de här dagarna då Milton har legat hemma på gotland och latat sig. Och sen nu när internet har återvänt till mig ser jag att min älskade lille Ben ska på europaturné! Självklart kommer han inte till sverige för han är dum, men han kommer till danmark. Det är väl inte så dyrt att ta sig dit? Eller? AHHHH!
Att vara utan dator och internet så länge som jag har varit nu har gjort mig smått galen. Att kolla igenom all mail, alla bloggar, facebook och allt annat roligt gör mig konstigt nog helt stressad.
Anyways, lite om min gotlandsresa:
Jag gick på bio hela två gånger under min fem dagar långa resa. Båda gångerna gick jag med dessa lovely ladies
Vi såg "Himlen är oskyldigt blå" och "Due Date", ingen av dem var speciellt bra men det var mysigt sällskap iaf.
Resten av min lilla semester spenderades med min älskade mami. Hon, jag och lillebror Fredrik bakade tårta, helt utan anledning.
Och ja, den blev förbannat god.
Det var ytterst mysigt att vara hemma ett tag, men den där mysigheten gjorde det lite jobbigare att lämna min lilla ö. Men jag skall icke misströsta, snart är det jul!
Såg förövrigt "Avatar" när jag var hemma och jag måste ju säga att jag inte förstår hypen. Att det sen står "Världens genom tidernas största film!" på fodralet gör det ju inte bättre. Den var väl kanske inte äckligt dålig men den var oerhört tråkig. Och otroooligt oorginell. Nej en oscar för bästa film förtjänade den absolut inte.
Jag har knarkat Ben Folds de här dagarna då Milton har legat hemma på gotland och latat sig. Och sen nu när internet har återvänt till mig ser jag att min älskade lille Ben ska på europaturné! Självklart kommer han inte till sverige för han är dum, men han kommer till danmark. Det är väl inte så dyrt att ta sig dit? Eller? AHHHH!
Etiketter:
Avatar,
Due Date,
Himlen är oskyldigt blå,
Milton
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)