I morgon är det Thanksgiving! Och jag ser fram emot att få ta lite mentalt ledigt från skolan och bara mysa och äta. Ana är här närsomhelst och jag hoppas och tror på en mycket mysig helg. Hoppas bara jag ska kunna koppla bort skolan lite. Sitter och har samma problem som under min C-uppsats: inga deltagare till min studie. Snälla fyll i min survey om du läser det här: klicka HÄR, tar högst 50 minuter, är på engelska med det är okej att svara på frågor på engelska. Pleeeeaaase help me :)
Jag har i alla fall bokat bord på två olika restauranger (kunde inte bestämma mig) så får fröken Ana välja vilken när hon kommer hit. Så länge jag får min kalkon, brysselkål, gärna lite sötpotatis, gravy, tranbärssås, stuffing och pumpkin pie så är jag nöjd!
Mmm mat.
torsdag 27 november 2014
onsdag 26 november 2014
“I am a part of all that I have met.”
Aaah, stress! Så många projekt som måste slutföras och prov som måste pluggas till. Och så sitter jag här och googlar Thanksgiving-mat. Jisstus.
I helgen väcktes min julkänsla vilket av någon outgrundlig anledning har påverkat min aptit något enormt. Det är inte bara det att jag vill ha massa gott hela tiden, någon del av mig (som tydligen bestämmer ganska mycket) tycker att jag är värd att äta allt, hela.tiden. Det finns en himla mysig affär här i Amerikat som heter Williams-Sonoma. De säljer mest kökssaker och sådant men har även lite mat och godis. De har dessutom väldigt mycket gratis smakprover i sin affär vilket jag uppskattar enormt. Den senaste tiden har de börjat ge ut peppermint bark vilket är så juligt och så gott att jag bara vill dö. Av någon anledning luktar mitt rum lite som peppermint bark vilket är både positivt och negativt. Positivt för att det doftar ljuvligt, negativt för JAG VILL HA PEPPERMINT BARK. NU!
Även mitt älskade Trader Joe's har börjat sälja lite juliga saker vilket gör att jag vill köpa och äta upp allt. Lyckades hålla mig till min inköpslista när jag handlade förut idag men de hade smakprover på pecanpaj som jag slukade med glädje. Jag cirkulerade för att sedan sno åt mig ett till smakprov och då hade de bytt till pumpkin pie istället. Score!
I morgon blir det återigen experiment hela dagen och på kvällen/natten kommer Ana! Hon ska hälsa på över Thanksgiving helgen och äntligen har jag någon att äta allt i New York med igen.
I helgen väcktes min julkänsla vilket av någon outgrundlig anledning har påverkat min aptit något enormt. Det är inte bara det att jag vill ha massa gott hela tiden, någon del av mig (som tydligen bestämmer ganska mycket) tycker att jag är värd att äta allt, hela.tiden. Det finns en himla mysig affär här i Amerikat som heter Williams-Sonoma. De säljer mest kökssaker och sådant men har även lite mat och godis. De har dessutom väldigt mycket gratis smakprover i sin affär vilket jag uppskattar enormt. Den senaste tiden har de börjat ge ut peppermint bark vilket är så juligt och så gott att jag bara vill dö. Av någon anledning luktar mitt rum lite som peppermint bark vilket är både positivt och negativt. Positivt för att det doftar ljuvligt, negativt för JAG VILL HA PEPPERMINT BARK. NU!
Även mitt älskade Trader Joe's har börjat sälja lite juliga saker vilket gör att jag vill köpa och äta upp allt. Lyckades hålla mig till min inköpslista när jag handlade förut idag men de hade smakprover på pecanpaj som jag slukade med glädje. Jag cirkulerade för att sedan sno åt mig ett till smakprov och då hade de bytt till pumpkin pie istället. Score!
I morgon blir det återigen experiment hela dagen och på kvällen/natten kommer Ana! Hon ska hälsa på över Thanksgiving helgen och äntligen har jag någon att äta allt i New York med igen.
söndag 23 november 2014
“Anything is one of a million paths. Therefore you must always keep in mind that a path is only a path; if you feel you should not follow, you must not stay with it under any circumstances.”
Thanksgiving-middag, stor-prov i psykopatologi, och 8-timmars pass i Luke-labbet är förbi. Plugg-lördag börjar gå mot sitt slut. Jag tog en liten paus för att åka och handla och på vägen ut mötte jag en av mina grannar. När jag hälsade, hälsade han tillbaka och sa "Your hair looks gorgeous, as usual." Himla trevliga grannar här.
Det är så himla intressant att se tillbaka och se hur ens kunskaper utvecklas. Innan jag gav mig in i kriminologin och psykologin trodde jag att tv-programmen, såsom Criminal Minds och CSI hade något uns av sanning. Sedan lärde jag mig att så var inte fallet. När jag började intressera mig för lögnens psykologi trodde jag det fanns ledtrådar till lögn i kroppspråk och liknande. Inte riktigt sant det heller. När vi skulle skriva ett arbete på rättspsykologin på Stockholms Universitet valde jag att skriva om lögndetektion och mikrouttryck, något som jag tyckte var himla intressant. Jag tror jag till och med skrev här på bloggen om Paul Ekman och hans forskning. Om hans "truth wizards". Nu när jag gått ännu djupar in i psykolgins värld och speciellt lögner och dess detektion har jag fått lära mig ännu mer. Häromdagen spräckte Timothy mina höga tankar om Paul Ekman. Visar sig att herr Ekman har fuskat ytterst mycket i sin forskning, att det inte finns någon uppbackning bakom mikrouttryck och att han är relativt hatat av forskare inom lögndetektion. Ytterst spännande! Dags att hitta nya förebilder, såsom Maria Hartwig och Saul Kassin, som jag än så länge bara hört gott om. Dessutom hjälper det att jag träffat båda två och att de är bland de trevligaste personerna på hela skolan.
Det är så himla intressant att se tillbaka och se hur ens kunskaper utvecklas. Innan jag gav mig in i kriminologin och psykologin trodde jag att tv-programmen, såsom Criminal Minds och CSI hade något uns av sanning. Sedan lärde jag mig att så var inte fallet. När jag började intressera mig för lögnens psykologi trodde jag det fanns ledtrådar till lögn i kroppspråk och liknande. Inte riktigt sant det heller. När vi skulle skriva ett arbete på rättspsykologin på Stockholms Universitet valde jag att skriva om lögndetektion och mikrouttryck, något som jag tyckte var himla intressant. Jag tror jag till och med skrev här på bloggen om Paul Ekman och hans forskning. Om hans "truth wizards". Nu när jag gått ännu djupar in i psykolgins värld och speciellt lögner och dess detektion har jag fått lära mig ännu mer. Häromdagen spräckte Timothy mina höga tankar om Paul Ekman. Visar sig att herr Ekman har fuskat ytterst mycket i sin forskning, att det inte finns någon uppbackning bakom mikrouttryck och att han är relativt hatat av forskare inom lögndetektion. Ytterst spännande! Dags att hitta nya förebilder, såsom Maria Hartwig och Saul Kassin, som jag än så länge bara hört gott om. Dessutom hjälper det att jag träffat båda två och att de är bland de trevligaste personerna på hela skolan.
torsdag 20 november 2014
“What's the use of a great city having temptations if fellows don't yield to them?”
Har egentligen inte en sekund till övers för att blogga: måste plugga, måste laga och äta lunch, måste iväg till skolan. Just därför sitter jag väl här. Alltid så himla motvalls och tvärtemot.
Igår var första dagen för mig i forskningslabbet med Timothy Luke. Jag var ytterst nervös och glömde papper och timers och en massa, men det gick bra ändå. Mot slutet av dagen började jag till och med känna mig lite proffsig. Dessutom fick jag massor av tid till att sitta och prata med Timothy om vad ett Ph.D program innebär och vad som krävs för att komma in och så vidare. Han var en av de första personerna som inte lämnade mig med en känsla av att det är omöjligt.
Ikväll blir det Thanksgiving-middag (en vecka i förväg) med den internationella student-klubben på skoland. John Jay är himla bra på gratis mat. Igårkväll var det även en coffee hour så min middag bestod av massa melon och ost. Gratis är gott.
Igår var första dagen för mig i forskningslabbet med Timothy Luke. Jag var ytterst nervös och glömde papper och timers och en massa, men det gick bra ändå. Mot slutet av dagen började jag till och med känna mig lite proffsig. Dessutom fick jag massor av tid till att sitta och prata med Timothy om vad ett Ph.D program innebär och vad som krävs för att komma in och så vidare. Han var en av de första personerna som inte lämnade mig med en känsla av att det är omöjligt.
Ikväll blir det Thanksgiving-middag (en vecka i förväg) med den internationella student-klubben på skoland. John Jay är himla bra på gratis mat. Igårkväll var det även en coffee hour så min middag bestod av massa melon och ost. Gratis är gott.
måndag 17 november 2014
“Tis' better to live your own life imperfectly than to imitate someone else's perfectly.”
Det var som min klasskompis Rachel sa häromdagen. Det verkar som skolan började i ett lugnt tempo för att vi skulle tro att grad school inte alls var särskilt krävande. Och sen nu så kommer allting, alla papers, prov och diverse inlämningar, på en gång. Som ett slag i ansiktet Jag hamnade lite efter när mamma var här och snart kommer Ana och hälsar på, och jag känner hur jag blir mer och mer panikslagen. Och just i takt med att mina forskningslabb börjar dra igång också. Ay caramba! Nästa vecka har jag två prov, den veckliga läxan till imorgon och forskningslabb på onsdag och fredag hela dagarna. Jag måste också göra klart min survey till research methods så jag kan skicka ut den och få lite data, skriva ihop en artikel av den datan och göra en powerpoint presentation. Jag måste skriva ett grant proposal till Psych and Law, måste förbereda en presentation om Avoidant personality disorder, och skriva en vetenskaplig artikel om det. Och kanske hinna äta och sova någonstans däremellan.
Igår borde jag alltså ha suttit klistrad framför datorn hela dagen. Men efter några timmar plugg fick jag nog och mötte istället upp med Betsy på Dough vid Union Square. Vi åt magiskt goda donuts och satt och pratade i flera timmar. Inte det jag borde göra, men ändå ytterst välbehövligt. Idag däremot har jag suttit klistrad framför datorn. Och mina ögon brinner. Sängen nästa?
Igår borde jag alltså ha suttit klistrad framför datorn hela dagen. Men efter några timmar plugg fick jag nog och mötte istället upp med Betsy på Dough vid Union Square. Vi åt magiskt goda donuts och satt och pratade i flera timmar. Inte det jag borde göra, men ändå ytterst välbehövligt. Idag däremot har jag suttit klistrad framför datorn. Och mina ögon brinner. Sängen nästa?
torsdag 13 november 2014
“After all, tomorrow is another day!”
Det är fortfarande tomt utan Mami. Dock kräver skolan så mycket av min uppmärksamhet att jag inte har tid att vara ledsen. Men de ensamma frukostarna är fortfarande jobbiga.
Idag var jag på ett möte angående ett forskningslabb jag är involverad i. Vi gick igenom hela proceduren för de experiment vi ska börja köra nästa vecka och det hela låter så himla spännande! Dessutom så blev jag erbjuden författarskap och gratis drinkar som kompensation för mitt arbete. Inte mig emot!
onsdag 12 november 2014
“The most beautiful moments always seemed to accelerate and slip beyond one’s grasp just when you want to hold onto them for as long as possible.”
Hela mami-veckan kom och passerade snabbt som vinden. Och nu är min härliga semester-med-mamma-i-New-York slut. All good things must come to an end som dom säger, även om det skulle varit himla fint om det här hade fått kunna fortsätta, i alla fall lite längre.
Och vad vi hunnit med!
Massa mat, bland annat:
2x Shake Shack på grund av världens godaste burgare och fantastisk frozen custard med iblandad pumpkin pie
Wholefoods lunchbuffé: så mycket att välja på, så gott!
Sweetgreens sallader: MUMS
Junior's cheesecake: mastigt som tusan men magiskt gott.
Levain's kakor: som mest jag åt upp för mami var för mätt (mums!)
Kat'z deli: något överskattat men häftig upplevelse och god brisket.
Smorgasburg: Mighty Quinns fantastiskt magiskt goda brisket och godaste donuten ever från Dough (med passionsfruktglaze)
Ännu mer donuts från Dougnut Plant: inte like smaskens men gott all the same
Hill Country Barbecue där man fick beställa in hur mycket kött man ville; smaskens; svårt att smälta
Och förutom mat hann vi med mycket annat med:
En förvirrad tripp ut till Bronx för att hämta ett paket (med en chokladask)
IKEA i Brooklyn: precis som i Sverige fast med platta kuddar och otrevlig personal
Top of the Rock: sån häftig utsikt även om öronen gör ont när man åker hissen
9/11 memorial som var himla fint och lite läskigt
2 musikaler: Matilda on Broadway och Avenue Q off-Broadway. Båda var helt fantastiska.
Massor med Times Square för det bara blev så
Ganska mycket West Village för det är det mysigaste som finns
Plus en massa annat, bilder kommer när jag har tid och ork att lägga upp. Nu måste jag kompensera för allt pluggande jag inte har gjort. Isolering framför dator: Here I come!
Och vad vi hunnit med!
Massa mat, bland annat:
2x Shake Shack på grund av världens godaste burgare och fantastisk frozen custard med iblandad pumpkin pie
Wholefoods lunchbuffé: så mycket att välja på, så gott!
Sweetgreens sallader: MUMS
Junior's cheesecake: mastigt som tusan men magiskt gott.
Levain's kakor: som mest jag åt upp för mami var för mätt (mums!)
Kat'z deli: något överskattat men häftig upplevelse och god brisket.
Smorgasburg: Mighty Quinns fantastiskt magiskt goda brisket och godaste donuten ever från Dough (med passionsfruktglaze)
Ännu mer donuts från Dougnut Plant: inte like smaskens men gott all the same
Hill Country Barbecue där man fick beställa in hur mycket kött man ville; smaskens; svårt att smälta
Och förutom mat hann vi med mycket annat med:
En förvirrad tripp ut till Bronx för att hämta ett paket (med en chokladask)
IKEA i Brooklyn: precis som i Sverige fast med platta kuddar och otrevlig personal
Top of the Rock: sån häftig utsikt även om öronen gör ont när man åker hissen
9/11 memorial som var himla fint och lite läskigt
2 musikaler: Matilda on Broadway och Avenue Q off-Broadway. Båda var helt fantastiska.
Massor med Times Square för det bara blev så
Ganska mycket West Village för det är det mysigaste som finns
Plus en massa annat, bilder kommer när jag har tid och ork att lägga upp. Nu måste jag kompensera för allt pluggande jag inte har gjort. Isolering framför dator: Here I come!
måndag 3 november 2014
“A mother is always the beginning. She is how things begin.”
Det är så himla snart tills mami kommer hit att jag håller på att spricka. Trots att de första minutrarna av söndagen började med söndagsångest och jobbigheter vaknade jag med ett stort leende på läpparna. För i morgon är hon här! Jag har alltid känt att ingenting är riktigt riktigt om jag inte har visat mamma det. New York har varit svårt att visa, bilder och historier räcker inte alltid till. Men nu ska jag få visa min nya värld, mina nya ställen, mitt nya liv, och äntligen kommer det att bli mer på riktigt.
Och herrejistanes vad vi ska äta!
Och herrejistanes vad vi ska äta!
söndag 2 november 2014
“Always face the sunshine and the shadows will fall behind you."
Dags för det veckliga blogginlägget. Jag är så himla dålig på att uppdatera. Men jag har mina anledningar, det är ytterst fullt upp nuförtiden.
Igår var det Halloween och jag var utklädd till Pippi Långstrump. (Två personer skrek "Pippi Longstocking!" efter mig varpå jag skrek "yes!" tillbaka och high fivade dem). Kvällen började med pizza hemma hos Betsy och Rima i New Jersey. Vi satt och pratade och kalasade tills klockan blev alldeles för mycket. Sen begav vi oss till Manhattan (efter att ha stått och frusit vid en busshålplats alldeles för länge) och Midtown för lite barhopping. Och det blev en himla fin kväll, trots kyla och regn. Knästrumpor 31 oktober var kanske inte en så bra idé ändå.
För nuvarande har 10 minuter av söndagen passerat och jag har redan söndagsångest. Det blir plugga och städa för hela stunden för att förbereda för måndag. För då kommer mami! YEEY!
Igår var det Halloween och jag var utklädd till Pippi Långstrump. (Två personer skrek "Pippi Longstocking!" efter mig varpå jag skrek "yes!" tillbaka och high fivade dem). Kvällen började med pizza hemma hos Betsy och Rima i New Jersey. Vi satt och pratade och kalasade tills klockan blev alldeles för mycket. Sen begav vi oss till Manhattan (efter att ha stått och frusit vid en busshålplats alldeles för länge) och Midtown för lite barhopping. Och det blev en himla fin kväll, trots kyla och regn. Knästrumpor 31 oktober var kanske inte en så bra idé ändå.
För nuvarande har 10 minuter av söndagen passerat och jag har redan söndagsångest. Det blir plugga och städa för hela stunden för att förbereda för måndag. För då kommer mami! YEEY!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





