"Varje ny dag är en ny möjlighet att förändra ditt liv."

Jag är så förbannat trött på den här evinnerliga jävla kylan. Jag är trött på att fingrarna förfryser bara av att gå de få metrarna mellan huset och bilen, trots två par vantar. Jag är trött på att tappa känseln i låren varje gång jag går från och till tåget. Jag är trött på att mina ögonfransar fryster ihop så fort jag går utanför dörren. Och så vidare. Snö och vinter är okej i december, kanske lite i slutet av november och kanske lite i början av januari men mer än så klarar jag inte av.

C-uppsatsen är äntligen klar. Klar som i inlämnad, opponerad, redigerad och betygsatt. Jag fick ett B och är nöjd med tanke på hur mycket jag hatat den där texten. Och nu ska jag aldrig tänka på det igen.

Det verkar som jag alltid hellre lever i framtiden än i nuet, även när det handlar om något jag längtat efter. EF börjar bli alltmer verkligt, jag har bokat, betalat anmälningsavgift och idag skickade jag in massa signerade papper och ett personligt brev till min framtida värdfamilj. Och i början var jag helt lyrisk och rädd på samma gång. Nu är jag nästintill likgiltig och mer koncentrerad på att sitta googla fram bra Ph.D program runtom i USA. Herregud, det här med att leva i nuet är inte riktigt min grej. Jag måste börja förstå att livet pågår nu och är inte något som kommer att börja om ett år eller två. Snart kommer jag vakna upp och inse att jag bara missat allt för jag hela tiden väntat på att något nytt ska börja.

"Blanda inte ihop din resa med ditt mål. Att det blåser storm nu betyder inte att du inte är på väg mot solsken."

Jag undrar när jag verkligen kan säga att jag är klar med C-uppsatskursen. Först ansåg jag mig klar när jag skickade in den, men sen var det opponeringen. Sen tänkte jag att efter opponeringen är klar måste kursen vara klar. Men sen måste jag ju redigera uppsatsen efter den feedback jag fick. När får jag bli klar? När kan jag få släppa det här?

Jenny, Josefin och jag satt och konferanssamtalade fram lite av en nyårslista häromdagen (som vi fortfarande inte är klara med, vi är inte så strukturereade), och ämnet årets hunk kom upp. Mitt bidrag var Aidan Turner, det vill säga:

Med början efter jag såg The Hobbit med Edit innan jul där denna man spelar en av dvärgarna (Kili!) har jag marathon-tittat allt han är med i. Detta började med att se de tre första säsongerna av Being Human vilket är en ytterst bra serie där Mr Turner spelar en vampyr som bor tillsammans med en varulv och ett spöke. Mycket fint. Men sedan tog det slut och jag gick vidare till Desperate Romantics där han spelar en notoriskt otrogen, otrevlig konstnär från mitten av 1900-talet. Det komiska i det hela var att jag hade väldigt svårt att gilla honom som den otrogna, otrevliga konstnären men inga som helst problem att älska hans karaktär som vampyren Mitchell som vill vara människa men då och då mördar massor av människor för han blir arg. Mörda hur mycket du vill men ligg för fan inte runt. Fin moral jag har där tydligen.

Fick mitt gymnasiebetyg översatt till engelska för att skicka till EF. Gehörs- och musiklära blev "Pitch- and musicteach", väldigt fin översättning där.

"Varje prestation börjar med beslutet att försöka."

Och framtiden börjar ta form på ett allt mer konkret och riktigt sätt. Häromdagen bokade jag flyg till New York så den fjärde september åker jag till New York vare sig jag vill det eller inte. Det blir för dyrt att boka om. Och idag bokade jag min EF-kurs. EF-killen ringde tidigare än han sa att han skulle så det blev så att jag stod inne på Hemköp och pratade transfer, avbeställningsskydd och värdfamilj. Väldigt bisarrt och overkligt. Men nu är det gjort.

Såhär ser det ut, skolan i Tarrytown som jag sedan kommer gå på. Herrejistanes.

Nu har jag svårt att sätta igång med pluggandet igen. Jag har varit relativt produktiv under lovet eftersom jag var tvungen att skriva om min C-uppsats ganska mycket och jag var ytterst motiverad att bli klar i tid. Men när det sedan väl var klar och inskickad gick luften ur mig och nu är det svårt att sätta igång igen. Mycket mer bekvämt att sitta och se serier och youtubevideos än att skriva opponeringar och samtalsanalyser.

Det känns som 2013 kommer bli ett bra år förresten.