Så ibland kanske första dejter kan gå bra. Ibland kanske man trotsar isskyla i lägenheten, snöstorm och slask i stan och allmän nervositet och möts upp på ett mysigt hotellcafe (Is that a thing? Ett cafe i ett hotell i alla fall) och sitter och dricker te som bränner tungan. Och man pratar så snabbt att ingen av oss slutför sina meningar. Och man äter en himla god burgare och lite för många pommes. Och man trotsar återigen kylan och skippar vantarna för det finns en varm hand som kan värma istället. Och man tar 1 tåget trots att det är hemskt, så att man kan få sitta nära, bara en liten stund till.
Och ibland så är fredag så många mil och timmar bort.
Om man går ifrån pretantiöst, luddigt, lovey-dovey snack så har det hänt andra positiva saker idag med. Hade som sagt ett möte med Maria Hartwig om projektet jag ska skriva min thesis inom. Turns out att jag nu ska få ta mer ansvar och att min thesis kommer vara som ett första draft av hela projektet. Vilket innebär: första författare. AHHH! Min första publicerade artikel (assuming att den blir publicerad och att den blir publicerad innan Luke's artikel som jag också är medförfattare på) kommer jag vara första författare på! Helt jävla otroligt. Hello PhD! Och också: herrejävlar vad läskigt med så mycket ansvar. Men jag bad om det. Sådan otrolig skräckblandad förtjusning.
På fler än ett sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar