Även om det gör ont i plånboken att åka hem ensam (eftersom jag då måste betala taxin själv) så är det så himla skönt på massa andra vis. Jag behöver inte sitta i timmar och vänta på de andra eller stressa för att hinna klart med något så att de inte ska behöva vänta på mig. Jag kan gå i min egen takt ner för backen (alltså snabbt som attan för det är fan kallt, people!). Jag behöver inte sitta och ha jobbiga, ytliga konversationer med personer jag inte gillar eller sitta i spänd, awkward tystnad. Det är bara så himla skönt ibland.
Och allt känns, som jag skrev igår, så himla mycket lättare här. Jag njuter av New York igen, även om skolan fortfarande är sådär. Hela dagen har jag spenderat skrattandes tillsammans med Ana. När de andra hade TOEFL gick vi ner till Tarrytown och åt helt gudomliga nutellavåfflor. Jag tror att caféägaren, som är lite av en hippie, var onykter men det gjorde det hela lite mer spännande. De flesta amerikanska godsaker är oftast alldelse för söta men den här var bara alldeles ljuvlig. Med nutella kan det aldrig blir fel!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar