"The difference between a successful person and others is not a lack of strength, not a lack of knowledge, but rather a lack of will."

Jag är så himla trött på känslan av att inte vara tillräcklig. Jag är dock inte helt säker på om det är jag själv som sätter ribban eller om det är något utanför min kontroll. Och det handlar inte bara om prestationer utan även om personlighet. Jag är en relativt reserverad människa, inte speciellt superutriktad och social, och av någon anledning känns det som det inte riktigt är okej. Som om jag måste ändra mig för att bli "accepterad." Som att jag hela tiden måste sträva efter att bli någon annan. I morgon är det nyår och man skulle kunna tro att jag skulle iväg på världens NYC party på något skyskrapetak bara för att jag är här och för att jag kan, men icke. Det är inte det att sådana fester inte finns, för det gör de verkligen. I massor till och med. Men majoriteten är svindyra och ärligt talat känner jag mig inte så himla sugen på att betala upp mot 300 dollar för en fest på tre timmar där det enda du får för pengarna är garderbo och en "open bar" som inte betyder helt gratis eftersom du ändå måste betala en massa dricks. Nyår är dessutom en så himla överskattad och hypad högtid att det är dömt att bli skit ändå. Så nej, i morgon blir det ingen crazy New York-fest. Det blir en middag med två italienskor på AYZA Wine & Chocolate Bar i Midtown och sedan fyrverkerier i Central Park. Och det ska fanimej bli trevligt.

Men jag saknar ändå nyårsmiddagarna med Jenny och Josefin. Det är så man ska fira nyår.