måndag 12 december 2011

"I will love the light for it shows me the way, yet I will endure the darkness because it shows me the stars."

Jag känner mig olustig, lite obekväm i mitt eget skinn för tillfället. I don't know why. Det är något som liksom skaver.

Jag fick precis ett välkomstbrev från Högskolan på Gotland där jag ska plugga en juridisk översiktskurs på distans i vår. Mängden kurslitteratur gjorde mig ytterst upprörd. Jag har hört det ryktas om att kurslitteraturen inom just juridik och psykologi är den som är dyrast. Jag har ju verkligen valt rätt ämnen.
Jag kom inte in direkt på Psykologi II vilket alltid är en liten törn i självförtroendet och ett litet uppvaknandet från den naiva drömmen om att det är så lätt att komma in på allt. Dock är jag reserv 6 så jag tror (hoppas) att jag kommer in ändå. Men det kanske också är naivt.
Och kognitionstentan kom tillbaka idag. Jag blev inte bara snuvad på mitt A utan även på mitt B. Jag fick ett C. Ett jävla C. Jag är mer förbannad än besviken. Jag fick full pott på hälften av frågorna, fick ett halvt poäng från full pott på resten förutom två frågor och så får jag ändå ett jävla C. Jag blir ilsk.

En sak som både gör mig upprörd och glad är att the story som jag har skrivit på den senaste månaden snart går om min bok i antal ord. Min bok som jag har skrivit på (dock inte jätteaktivt) i cirkus fyra år blir alltså snart omkörd av en löjlig liten dravel-historia som jag har skrivit på i en månad.

Det upprör mig också att min nördiga sida tar över så mycket att jag knappt kan koncentrera mig på det riktiga livet när nya säsongen av Sherlock snart börjar och folk på tumblr som redan sett det första avsnittet håller på och recenserar och har sig och jag DÖR. Screw christmas, jag vill ha sherlock. 1/2 januari kan ingen räkna med att få tag i en sinnesfrisk Johanna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar