Nu har jag landat tillbaka i Washington Heights, både fysiskt och psykiskt. Det tog ett tag att kunna njuta av att vara hemma igen. Det är konstigt att man ska ha sådan seperationsångest fast man är (praktiskt taget) vuxen nu. Men egentligen tror jag att det mest handlar om att det är ensamt här. Och att det blir en sådan kontrast från hemma när man är ständigt omringad av människor. Jag gillar ju att vara ensam, men jag måste ändå vänja mig tillbaka till det. Och ikväll känns det helt okej.
Så nu är all julskinka, alla pepparkakor och lussebullar och allt julpynt borta. Affärerna här har redan börjat sälja Alla hjärtans dag-grejer. Och om cirkus en vecka börjar skolan igen och jag har redan kommit in i stressen. Kanske är det som New York gör med en.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar