Psykologi II är över! Och när ledigheten slår mig med sin fulla kraft blir jag mest rastlös. Ge mig några dagar så har jag vant mig vid slappheten. Jag har dock redan upptäckt små pärlor med att inte ha något jag borde göra (tänk inte på jöken-tentan, den är för långt borta fortfarande.) Jag har lyssnat väldigt mycket på Ben Folds, bara suttit i min säng och lyssnat och sjungit med när jag känt för det. Sånt är fint. Jag har äntligen kunnat läsa skönlitteratur utan att känna mig genomstressad. Plöjde igenom en John Green-bok på två kvällar. Var på gymmet, städade mitt rum. Inte så spännande men ibland är det skönt att ha tid med menlösa saker.
Och jag gillar hur min mobil har sysslat med klassisk betingning och gör så att jag ler stort varje gång den plingar till för att berätta att jag har ett nytt mail. Oftast är det ju inte just de där mailen jag väntar på men det räcker att det de där få gångerna är det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar