Biologisk psykologi avklarad. Äntligen. Tentan var väl inte svinsvår men inte speciellt lätt heller. Jag var lyrisk efteråt för att det var slut men nu, ju mer jag tänker på den, desto sämre känns det. Jag tror på ett C, hoppas ändå på ett B. Kommer kanske få D. Varpå jag dör.
Det finns en ytterst söt redhead som har suttit nära mig på båda tentorna. Han distraherar mig med sin gingerness. Det är inte bra. Men jag har aldrig sett honom på föreläsningarna så jag antar han är i förmiddagsgruppen. FML.
Kognition verkar däremot sjukt intressant och idag hade vi föreläsning med Torun igen, jag älskar Torun.
Idag har jag hoppats på människor, tappat hoppet om människor och sedan fått tillbaka allt hopp. Jag tappade min mobil. Eller jag glömde den snarare. På en jävla bänk. Fråga mig inte hur det gick till för det vet jag inte. Men jag trodde jag hade lämnat den på tåget och tänkte att någon god själ kanske hade plockat upp den så jag lånade Jennys (Plantaber, inte Wahlberg, JENNY KOM HEM) telefon och ringde men icke. Det var då jag tappade hoppet. Och satt på introduktionen och hade panik. Men sen ringde Jennys telefon och någon snäll tant hade hittat den på en bänk på tågstationen vid Ösby och lämnade in den till en affär där och jag kunde senare hämta den. Jag älskar när man får bevis på att mänskligheten är hjälpsam.
Halloween har svischat förbi och gjort mig otroligt sugen på att klä ut mig. Så jag ska ta mig tusan åka till Gotland till musikalkakan. Fan va kul.
Nu har jag höstlov, vilket är väldigt skönt. Det blir väl egentligen inte mycket till lov eftersom jag har skola imorgon. LÅnghelg kan man säga. Det var konstigt jobbigt att säga hejdå till barnen. Harald var allmänt kramig och vi satt och myste hur länge som helst. Satt och vaggade honom i min famn och sjöng för honom. Och när jag viskar "Jag älskar dig" och han tittar på mig och säger "Jag älskar dig också" så påverkade det mig mer än vad jag trodde. Sötaste Harald.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar