“Make the most of yourself, for that is all there is of you.”

Ordet som kan beskriva min tillvaro bäst just nu är nästan. Det är nästan tillräckligt vårigt för att man ska gå runt med ett ofrivilligt leende hela tiden. Jag har nästan kreativitet nog att skriva sådär som jag gjorde en gång i tiden, det är som den flimrar förbi mina ögon ibland men jag kan inte greppa tag om den. Metodkursen är nästan så tråkig att jag dör. Jag är nästan jätteglad och jag är nästan deppig men egentligen inte något av dem.

Jätteglad var jag dock en stund idag när jag var på biblioteket. Det är nästan lite komiskt hur euforisk man kan känna sig bara man får vara i närheten av böcker. Och det blev som vanligt lite fler som fick följa med hem än vad jag hade tänkt mig. Mys.

Och ja, det är klart jag har ätit semlor idag. Wienersemlor till och med. (Egentligen bara en, men den var så gigantisk att den kan räknas som två.) Jag har alltid varit omotiverat skeptisk till Wienersemlor men jag kunde inte tacka nej när Nina kom hem med de där magiska bakelserna. Och de var verkligen magiskt goda. Tänk er det bästa av ett wienerbröd och det bästa av en semla, i en och samma bakelse! Det kan ju nästan inte bli bättre än så.