"Books open your mind, broaden your mind, and strengthen you as nothing else can”

Igår spenderade jag hela dagen med lilla Hanna som var sjuk. Inte för att det märktes så mycket, den ungen har otroligt mycket energi.



Och på kvällen gav jag mig in mot staden för att gå på bio med denna man


Och inte vilken bio som helst, det var Harry Potter! Nu följer en lång rant om filmen så ni som inte vill bli spoilede, stop reading now!

Jag blev väldigt uppeppad innan filmen av att jag och Jocke satt och diskuterade alla böcker sådär nördigt som jag älskar. Sen, eftersom det var premiär, så var personalen utklädd (Till Harry och Voldemort) och även om det kanske inte var de snyggaste kostymerna man sett så gav det extra krydda till upplevelsen. Sen så var det en liten tävling innan filmen började (man skulle svara på vad Harrys uggla heter) och sen blev alla väldigt taggade och jag och Jocke satt och skrek och klappade along with alla andra. Jag var så jävla peppad och filmen var så jävla bra. Visst, boken är bättre men så är det alltid, det kan man inte komma ifrån. Men filmen var så jävla bra för sig själv så jag är übernöjd ändå. Jag älskade the seven potters, helt otroligt roligt, och Georges "holy"skämt. (Jag älsade allt Fred och George gjorde i den här filmen, precis som i alla de andra filmerna.) Jag blev upprörd över att Lilys brev inte var med men jag älskade bråket mellan Ron och Harry. Och innan när de var på Ministeriet. Ron är ju för jävla underbar. Och Lunas pappa var så klockren och scenen när Hermione berättar sagan om de tre bröderna var så otroligt mysig och bra. Och Dobby, fantastiske lille Dobby. När han höll sitt korta lilla tal till Bellatrix om att han inte hade någon härskare och om hur han alltid kommer hjälpa Harry Potter och så började hela publiken applådera, även jag. Det var så jävla bra. Det enda negativa jag känner nu är att jag fan inte orkar vänta i åtta månader på nästa film. Jag ser fram emot Dumbledores historia, inbrottet på Gringotts, Skogen Snapes minnen och så klart the battle of Hogwarts. Och mot all förmodan är jag väldigt förväntansfull inför epilogscenen.

Ja, här är min lilla ran slut. Jag tror inte den gav något till någon. Men jag fick skriva av mig iaf. Jag hade så svårt att sova igråkväll för att jag fortfarande var så uppspeedad efter filmen. Och i morse när jag vaknade kände jag mig allmänt deppig för att jag sett den och att allt snart är slut. Men nu är jag tillbaka i det peppade stadiet. jag ska bara försöka undvika att lyssna på de sorgligaste wrock låtarna för då bryter jag nog ihop. Det får inte ta slut!

Nu får det bli Glee.