Allt handlar så mycket om framtiden just nu. Jag orkar inte riktigt med, jag är för upptagen med att leva i nutiden. Vill inte se alltför långt framåt, vill inte ta ut något i förskott.
Studenten var underbar, i alla fall det mesta av den. Just nu kastat jag mellan hopp och förtivlan. Ena stunden är jag jublande glad för att jag har slutat skolan, över att jag är fri och har hela framtiden framför mig. Andra stunden är jag ledsen och rädd, ledsen för att jag kommer sakna min älskade fantastiska klass och rädd för att jag har hela framtiden framför mig. Det är en absurd tid jag befinner mig i och jag vet inte hur jag ska fortsätta här ifrån.
Plus att jag nu har blivit förkyld och min hals dödar mig. Yes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar